jag vet inte hur fan allting hände, fast igentligen är det inget som har hänt..
bara det att ja känner mig .. liten, bortglömd, äcklig, vidrig åh som en idiot.
kanske för att det är så , men ändå inte.
allt jag gör blir fel åh skolan bara fukkar sig, ingen verkar bry som om hur fan man mår eller hur fan man beter sig, ingen märker skillnad.. just på grund av masken man sätter på sig varje dag för att inte göra livet surt för alla andra.
jag har försökt att ändra mig så många gånger att det inte finns siffror längre att räkna .
varje gång jag gjort ngt , ngt nytt eller något gammalt blir det fel.
jag fuckar upp det åh gör livet surt för mig själv.
jag får självmordstankar åh gör livet surt för min vänner som står mig närmst, även min familj.
jag har sårat min familj ett antal gånger just på grund av detta, åh jag orkar inte att dom jag älskar mest här på jorden ska gå runt åh må dåligt på grund av mig så jag känner att detta måste få ett slut. ett långvarigt slut.
ett slut som gör att man inte kan börja om från början. ett THE END som kommer upp, ett GAME OVER som rullar över eller bara ett slut...
ett enkelt, snabbt slut.
"jag jobbar som en slav för att slippa tänka efter vem jag är åh vad jag gör åh vart jag e påväg.
åh om du kunde se mig nu så skulle du väl gråta, om du kunde se mig nu ja, då skulle du väl förlåta.
men ja orkar inte älska åh ja orkar inte hata, åh ja orkar inte gråta åh ja orkar inte prata.
JAG VILL JU VA FRI, vad det nu kan betyda, så jag bad dig att gå, åh allt du kunde göra var att lyda.
det är fösent, allt är redan gjort, det är försent allt är redan kört, det är försent."
vill och orkar inte längre, inget mer strul åh inga mera ledsna miner.
inget mer hat åh inga fler krossade hjärtan.
jag vet att livet inte är lätt, men jag trodde fan aldrig att det skulle vara så här.
jag vet inte vart jag ska ta vägen längre, ska jag gömma mig bakom denna mask för alltid?
eller ska jag göra detta föralltid kortare, eller ska jag bara sticka åh aldrig mer komma tillbaka ?
i want to get away, i wanna fly away.
någonstans långt, långt, låångt härifrån.
i en liten skog där ingen kan hitta mig, där kan ja bo tills livet tar slut.
bo ensam åh kunna tänka igenom allt, allt och ingenting.
fastna i mina egna tankar åh bara leva som jag vill, slippa allas tjatande om livets gång åh vafan det nu är alla pratar om.
ett liv utan bekymmer, ett liv som förljer mig dit jag vill och ett liv som jag kan bestämma hur långt eller kort det ska vara.
ett liv utan bekymmer och besvär. ett bra liv..


jag vet inte hur de började, men jag kan dock ana hur det kommer sluta.